Första ö-liga intrycken

-
Första ö-liga intrycken
Första intrycket av Falklandsöarna är inget vidare. Någon ryter åt mig att det är förbjudet att fotografera på flygplatsen, när jag försöker dokumentera lite med telefonen. Det är militärt område får jag veta senare, därav detta svåbegripliga förbud. (Inget att förundra sig över egentligen. Som bekant är ju militären en av Apokalypsens fyra ryttare: Militären, kyrkan, äktenskapet och bankväsendet.) Det går supertrögt till passkontrollen. Och sen måste jag slänga min sparade ostfralla; inga livsmedel får föras in i landet (bananerna hade jag som väl var redan ätit upp; smugglade in dem i magen således). Sen dröjde det evigheter innan chauffören av den lilla minibussen som skulle ta oss de tre milen till Stanley (från flygplatsen Mount Pleasant) dök upp. Denna i andra avseenden säkert utomordentligt dugliga kvinna behagade därefter framföra minibussen i max 40 km i timmen. Hon hade antagligen missuppfattat den generella hastighetsbegränsningen på öarna: det handlar om 40 miles (1 mile = 1.632 m) i timmen. Vi körde och körde och körde på den bitvis dåliga grusvägen. Landskapet var torrt och tråkigt och enformigt; inget att se. Och där satt en annan, hungrig och dan, och tänkte: Va fan ska jag göra här i två veckor? Varför utsätter jag mig för det här?
Nåja, det blev bättre när vi äntligen kom fram, och jag blev avsläppt vid Lafone House, mitt boende i tre nätter nu (och två nätter till, när jag kommer tillbaka från icke fastlandsöarna), mycket bättre. Huset är ett estetiskt litet underverk. Min landlady, Ms Arlette Betts, älskar nämligen att omge sig med vackra ting; tavlor, möbler, lampor, etc. Och, kommer det att visa sig så småningom, hon lagar fantastiska frukostar!: full English eller full something else, your choice.
      Arlette bjuder mig genast a nice, good cup of tea. Ett icke föraktligt urval goda kakor, mer eller mindre hembakta, beledsagar det goda teet, English style of course, with lots of milk. Någon berättade för mig att falkländarna ofta är mer brittiska än britterna själva. Nationalismen lever stark,  minnena från kriget mot Argentina på 1980-talet är livs levande. Maggan Thatcher är populär…




















Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

The Penguin Shower

-
Bild
The penguin shower (27-31 jan) Ungefär en halvtimmes promenad från Rookery Inn, 100 meter över havet, 200 meter från havet, ligger två kolonier med rockhopper-pingviner. Halvvägs ner till havet från dessa kolonier finns det en pingvindusch. Sötvatten sipprar fram ur marken och dropprinner ner från en utskjutande klippa. Pingvinerna älskar att stå där och duscha sig rena från saltvatten och smuts, och dricka av sötvattnet. Pingvinerna i duschen – det är gulligt så man kan dö… En av de två rockhopper-kolonierna Oj, jag har blivit mussig om fossingarna, måste nog duscha.
Läs mer

Alan Shearer never sheared any sheep

-
Bild
Alan Shearer never sheared any sheep (24 jan) Men det finns det andra som kan göra! (rubriksyftning; töntvarning) Stod en bra stund med fågelholksmun och studerade detta hårda och effektivt bedrivna arbete. Fårklipparen går in i en kätte och famntar och lyfter utan problem ett helt får (ok, fårfötterna släpar på marken). Sen maskinklipper han fåret på ungefär en och en halv minut. 3-4 flickor håller jämna steg med klipparna, tar hand om ullen, sorterar och sopar upp. Det så plötsligt ullberövade, nakna fåret släpps och sticker ut genom ett hål i väggen. Fåren ser förvånansvärt lugna ut, trots de säkert för dem chockartade omständigheterna. Majoriteten av dem har ju varit med förr förstås. De klipps en gång om året. Klipparen har 80 pence per får för sitt ryggknäckande arbete. Bra betalt om man kan sitt jobb, men kroppen tar stryk i längden, fick jag veta. Bara unga, starka MÄN göre sig besvär, får jag veta. Så det är väl ingenting för mig då, kan jag tro… P.S. Filmer på fårklip
Läs mer

Rookery Inn

-
Bild
Rookery Inn (27-31 jan) Idag är det min näst sista dag på the Rookery. Kom hit i söndags, idag är det onsdag 30 januari, i morgon ska jag bli hämtad med Suzans Landrover och sen flyga tillbaka till Stanley, är det meningen.  Rookery Inn är ett totalt ensligt beläget litet hus nära havet på Saunders Island, 10 km från The Settlement, mest off road driving. Här finns en gasspis, ett kylskåp, köksattiraljer, två tvåbäddsrum, en toalett med dusch. Man måste ha med sig all mat och dryck hit, laga maten själv.  Det är ett fantastiskt ställe. När man stiger ut på trappen på morgonen hör man havet, bara 150 meter bort. Falklandstrastar som häckat i närheten, med halvvuxna ungar, och små Grey-faced Ground Tyrants hälsar gomorron; de är lika nyfikna på mig som jag på dem. Det gäller för övrigt många av de flesta fåglar här: om de inte är alltid är direkt nyfikna på människor, så är de i alla fall inte rädda för oss. Det känns härligt och märkligt. Den vanligaste fågeln, alla
Läs mer